Don't go breaking my heart (kiki dee, not kicki danielsson)

okej, det värsta är över. första steget i dejting-stadiet är alltid det värsta. sen blir det liksom bara bättre!

men det var faktiskt lite fusk denna gången, får jag hålla med om. vi hade ju träffats innan och pratat en del, och vi visste redan att vi trivdes i varandras sällskap. eller ja, i alla fall i berusat tillstånd och då är det alltid väldigt lätt (och vanligt) att man förskönar allting, men jag lyckades nog vara realistisk denna gången.


vi ska i alla fall träffas på fredag igen och gå på bio. stackaren som sa att han mest gillade djupa och seriösa filmer, måste se Music and lyrics. jag misstänker att han inte kommer ångra sig, hugh grant kan aldrig vara fel.

imorgon blir det gymmet igen. dock inte lika sent som förra gången vilket är synd då jag riskera att missa den enda snygga personen som verkar gå där.
men å andra sidan missar jag inte dagens program av Våra bästa år, och det väger faktiskt mer. så jävla snygg är han inte...

och ja, katti (pärons mamma som säger att jonas är som sonen hon aldrgi fick) hade sagt till päron att hon skulle slå mig ifall jag sårade jonas. så det står mycket på spel, må jag säga. jag vågar ju inget annat än vara snäll. kanske skulle sett något djupare ändå....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback